Hur kan Nyzeeländsk hjort garantera en konstant hög köttkvalitet?

Det faktum att djuren inte jagas och att handjuren under den testosteronstinna brunsten lämnas i fred garanterar en mild smak och konstant hög köttkvalitet. Sin karakteristiska mörhet får köttet inte bara genom den exemplariska skötseln av djuren på hjortfarmarna utan också för att djuren alltid är mellan 12–18 månader när de bearbetas.

Nyzeeländskt hjortkött är av naturen mört och måste inte tvunget marineras. Lätta såser eller en kort marinering betonar dock den milda smaken. Det är särskilt viktigt att uppnå rätt innertemperatur vid tillagningen och att inte steka köttet för länge, eftersom det på grund av att det har en så låg fetthalt annars kan bli torrt. Nyzeeländskt hjortkött smakar bäst om det steks hastigt vid hög temperatur och serveras rosa – då är det mjukt, saftigt och aromatiskt. Låt det stekta köttet vila under lock eller på ett varmt ställe i cirka fem minuter, så att köttsaften stannar. Till grillning passar 2,5 centimeter tjocka biffar av låret, kotletter och grillskivor, som grillas på hög värme cirka tre minuter på var sida. Strimlat kött steks i stekpanna i bara cirka en minut. För stekning i ugn beräknas stektiden efter köttets tjocklek – beräkna ca tre minuter per centimeter kött i 150° ugn. Bryn helst köttet först i het stekpanna så att det får färg. 

Vilken inställning har Nyzeeländsk hjort till miljöskydd och ekologiska principer?

Den nyzeeländska hjortindustrin stöder ett gediget nätverk av uppfödare, bearbetnings- och marknadsföretag som gemensamt utvecklar program med syfte att styra och samordna lantbrukets verksamhet i en miljöanpassad riktning.

Också transporten sker efter ekologiska principer. När köttet har styckats till filé, rostbiff, ytter- och innanlår, fransyska eller rulle, vakuumförpackas och kyls eller chockfryses det för den koldioxidsnåla exporten med fartyg. Många konsumenter tror att transporten till importländerna står för den största delen av koldioxidutsläppen, men faktum är att denna transport endast står för 3,5 % av de totala utsläppen. De resterande 96,5 % uppstår i själva produktionsprocessen. Enligt forskningsrapporten från 2006, ”Food miles – Comparative Energy/Emissions Performance of New Zealand’s Agriculture Industry” av Caroline Saunders, kan det under vissa förutsättningar till och med vara mer miljövänligt att producera produkterna i Nya Zeeland och frakta dem med fartyg till andra länder, än att på ett mindre effektivt sätt producera dem i importländerna.